imarginalerna.webblogg.se

Katterna har brottningsmatch i köket, helt plöttsligt ser den stora kissen förvånad ut för det gjorde faktiskt ont på riktigt när den lilla kissen bet den här gången. Det är just de här odjuren som jag ska spendera den resterande sjuksrivningsveckan samt helgen med då sambon jobbar. Men emellanåt, när katterna varken drar i rullgardinen på morgonen, lägger blomblad på hela vardagsrumsbordet eller gråter när man slutat klappa på dem - så är de faktiskt väldigt söta ändå. Jag kan inte ens bli arg på dem nu när de (i skrivande stund) har dragit ut halva kökspappersrullen på golvet och fashineras av hur låååång den kan bli. Även min fina sambo skrattar åt dem, "let them have fun" säger han med ett leende. Tänk att jag kunde omvandla en hundälskande kattallergiker till en kattperson! *'fniss*.

 

Djuren har alltid varit en frizoon för mig, där jag kunnat ta en liten paus från allt kaos som livet kan komma med emellanåt. Jag har kunnat åkt till stallet och njutit av en fridfull skogspromenad med hästen, myst med kaninerna eller som nu, skrattat åt katterna. Djur är bra för själen helt enkelt. Den stora kissen ger mig alltid en riktig kärleksboozt när hon kommer och lägger sig på mig och trycker sitt huvud mot kinden och spinner och riktigt ber om att få bli gosad med. Den lilla kissen är alltid så otroligt energisk och kommer springande i full fart när hon ser oss, och slutar man klappa på henne så tar hon saken i egna händer (eller tassar) och går fram och tillbaka under handen, foten eller benet för att 'klappa sig själv'.